Roll for Fumble

Rollspel & stuff

Månad: september 2015 (Sida 1 av 2)

Horror on the Orient Express del 1

—– Speldagbok skriven av David Lindbergson —–

Thomas E. Lawrences dagbok
London, England
Kvällen den 3’e januari, 1923

Kära dagbok – du kan inte tro vad som hänt de senaste dagarna. Jag, din älskade berättare och arkeolog extraordinaire, har träffat tre nya vänner – och, misstänker jag, än fler fiender: Det hela började med att jag kom i kontakt med en Dorthea Green, en John Sergay och en Graham Flowers. Miss Green, överstebibliotekarie på sjukhusbiblioteket, har samarbetat med min bekante professor Julius Smith en tid. Vi sprang ihop allesamman på Munsley- utställningen på British Museum, och upptäckte en delad nyfikenhet om omvärlden och likartade sinnen. Vi blev alla fyra bjudna av professor Smith till Challenger Trust-banketten på Imperial Institute idag, för att höra hans föreläsning. En så prestigefull tillställning kunde jag inte missa! Det var en perfekt tilldragelse för att söka burgna sponsorer till mina arkeologiska upptäcktsfärder. Med tidigare föreläsare som Thomas Edison, Marie Curie och Graf Zeppelin är det höjdpunkten på Londons akademiska kalender, och skulle säkert tilldra sig en stor del av stadens mer kunskapstörstande elit. Men – banketten gick långt ifrån som förväntat, och efter professor Smiths föreläsning var Egyptienresor till oöppnade kungagravar det sista jag tänkte på!

Det hela började med att professor Smith, den vanligtvis så försiktige och skeptiske, chockade publiken genom en föreläsning om det paranormala. Han talade om hemsökelser och lanserade en egen förklaring till fenomenet. Hemsökelser, som (enligt professorns definition) karakteriseras av objekt eller individer – eller hela arméer, eller djur, eller vad som helst! – dyker upp i transparent (eller i vissa sällsynta fall, solid) form och rör sig som i melass, känner vi alla igen från skrönor om spöken och andar. Men detta var ju till sist en vetenskaplig tillställning, och professorn lanserade därmed en förklaring. Enligt honom delade alla verifierade exempel på hemsökelser ett karaktärsdrag: det som framstod i andeliknande form hade försvunnit, någonstans och någon gång. Enligt honom färdades tingen eller individerna genom dimensionerna, och hemsökelserna var deras försök att ta sig “hem”. En banbrytande teori, självklart, men bevisen var inte helt övertygande – i synnerhet inte för de skeptiska vetenskapsmän och intellektuella som frekventerar Challenger Trust-banketten. Därtill räknas självklart jag, er ödmjuke berättare, om än berömmelsen ännu låtit vänta på sig. Bevisen bestod av kamerabilder som visades av professor Smiths lojale assistent Beddows, men påvisade egentligen endast att hemsökelser existerar – om bilderna inte manipulerats mycket skickligt – men sade ingenting om professorns teori i övrigt. Man undrar ju. Kamerabilderna på olika föremål och personer såg äkta ut, och visade den transparens som visade på att det skulle vara en hemsökelse. Men att gå därifrån till interdimensionellt färdande? Jag vet inte jag.

Efter att föreläsningen var över såg vi alla fram emot den – enligt allt skvaller i staden – excellenta banketten, men vi avbröts kvickt när vi var på väg dit. John Sergay, medlem i vår lilla grupp och en förmögen jänkare som äger ett antikvariat här i staden, tyckte sig se en mystisk figur iaktta vår grupp just som vi gratulerade professor Smiths på sin fascinerande föreläsning. Vi lyckades inte få tag i vår okände betraktare, men identifierade via en gästlista mannen – som hade ett orientaliskt utseende – som en Mehmet Makriat. Vi frågade professorn, som begeistrad stod och yvigt förklarade om vetenskapens potential med dimensionell teknologi (tänk dig, o figurativa läsare, vad en arkeolog med tidsmaskin skulle kunna uppnå!) om han kände igen namnet. Enligt den falkögda Miss Green reagerade professor Smith misstänksamt snabbt med sin nekan. Han måste dock ha dolt det väl, för när vi diskuterade saken efteråt hade varken jag, Flowers, eller Sergay märkt något på hans ansikte. Vi gick därifrån förundrade och funderande.

Jag utnyttjade sent ikväll min icke oansenliga charm för att fråga ut The Times’ utrikesredaktör Thomas Jeffersson om namnet Makriat – en välklädd orientalisk herre, en möjlig dignitär, tänkte jag mig att Jefferson skulle kunna veta någonting om. Tyvärr visste han ingenting och jag misstänker att jag gav intryck av att vara någon sorts pervers idoldyrkare.

Ja ja – det tål att tänka på, detta. Nästa steg bör väl vara att besöka professorn i hans hem imorgon och tala med honom över en flaska gin. Smith har alltid varit svag för gin. Kanske borde jag bege mig ut idag, men det orkar jag inte, trots spänningen. Hemsökelser från andra dimensioner, mystiska män från öst… Vad kommer vi få uppleva här näst? Änglar? Mumier? Dubbelgångare? Trippelgångare… fast nej, det är ju absurt. Vem har någonsin hört talas om trippelgångare?

Nu är det dags att sova. Det har varit en lång dag. God natt, kära dagbok!


Thomas E. Lawrences dagbok
London, England
Kvällen den 4’e januari, 1923

Förbannade satans påfund! Du, dagbok, måste vara hemsökt du med! Jag kände ju igår, att jag borde besöka professorn i sitt hem… Och så stannade jag hemma och skrev istället! Du frestar mig från den rätta vägen, dagbok. Och tack varje dig är professor Smith försvunnen och möjligtvis död! När jag och den lilla gruppen möttes för frukost på ett café i trakten såg vi i tidningen idag att Beddows, den förrädiske råttan, synts springa skadad från det brinnande hus som professor Smith bebodde ute i St. James’ Woods. Nu efter branden är professorn försvunnen utan spår! Den enda lyckan i olyckan är att Scotland Yard ännu inte verkar ha hittat några kvarlevor i huset. Huvudrubrikerna i tidningen handlade dock om ett misstänkt trippelmord i på det luxuösa hotellet Chelsea Arms. Och, hör detta – alla tre män som låg döda i den översta sviten på hotellet hade identiska papper som identifierade dem alla som den turkiske medborgaren Mehmet Makriat. Mehmet Makriat! Saracenen, turkomanen som förföljde oss på banketten. Och trots att tre låg döda, sade butiksägare i området som kände herr Makriat att ingen av dem var den Makriat de kände igen. Alla tre liknade varandra, men vad jag förstår av The Telegraph’s rapportering var de inte i någon mån identiska. Man undrar ju vem av de tre, eller den enda, som befann sig på Challenger Trust-banketten. Mystiskt! Jag och mina nyfunna vänner måste nog uppsöka hotellet och undersöka närmare, om vi ska lyckas finna professor Smith.

Ännu har vi inte hunnit med det, dock. Mycket har vi dock gjort. Ms. Green, som arbetar i Royal London Hospitals sjukhusbibliotek, gjorde utan framgång en insats där för att finna mer information om den paranormala forskning professorn bedrivit. Vi besökte också Scotland Yards skinande representant, Inspektör Fleming, och berättade om vad vi sett vid banketten. Jag tror inte att Londons bästa mannar hade kopplat ihop Makryat-morden (mordet?) med branden hos professorn förrän vi dök upp. Så fort vi lämnade polisstationen, efter ett långt och fruktlöst försök att få veta mer av Inspektör Fleming, blev vi antastade av en taxichaufför. Jag beredde mig på handgemäng, men det visade sig att han endast skulle leverera ett brev. Det bar professor Smiths sigill, och påstod att han ännu levde! På brevet fanns en adress i ett av stadens mindre städade områden. Vi ville dock inte bege oss dit just ikväll. Det hade blivit sent, och även om ingen av oss män oroade oss ville vi inte riskera att Miss Green utsattes för något otrevligt. Bara för hennes egen skull, menar jag.

God natt, kära dagbok! Jag hoppas i alla fall att det blir en god natt. Alla dessa mysterier har fått det att krypa i mitt nattskinn, och min lilla lägenhet känns trång och mörk. Jag får nog ta lite kamomillte för att kunna somna i natt.

P.S. Om det visar sig att en till person kanske dött under tiden jag skrivit detta så kommer jag slänga dig i Themsen.


Bakgrund

En liten uppdatering av programmet.

Bakgrund

När man är klar med att köpa sin utrustning så hamnar man på denna sida, där man kan skriva in namn, ålder, kön och lite bakgrundsinformation om sin karaktär.

Regler

Jag har nu börjar lägga in min egna, smått förvirrade regelidéer under “Mitt regelsystem” ovan, ta gärna en titt 🙂

Jag har även lagt in ytterligare en trave länkar på utländska spelutvecklare.

Nya sidor

Jag har lagt till två sidor; en sida där jag tänker samla lite regelidéer jag har till ett eget spel (Gammeldrakar) och en sida där jag samlar tankar kring en egen spelvärld (Världen).

Än så länge har jag bara lagt till min syn på några av de vanliga fantasyraserna.

Kuriosa

En liten tidslinje som jag gjorde för några år sedan. Tror jag fått med alla produkter som Target Games / Äventyrsspel gav ut.
Var beredd på att zooma in rejält 🙂

 

Target Games & Äventyrsspel

Nytt utseende

Efter några ångestladdade timmar så lyckades jag tack och lov hitta mina förlorade filer så att jag kunde jobba vidare 🙂
Det jag har gjort är att försöka göra programmet lite mindre rörigt och jag tycker att jag i alla fall delvis har lyckats.

VäljRas2 VäljRas1

Den stora menyn som förut var på högersidan av skärmen är nu borta och ersatt av en liten knapp uppe i vänstra hörnet.

 

Färdigheter1 Färdigheter2

Färdigheter väljs nu på en sida som ser lite olika ut beroende på om man är trollkarl eller inte. Man kan nu även stega sig fram/tillbaka via de små pilarna i underkant av bilden.

 

Utrustning1 Utrustning2

Utrustningsköp är uppdelat på två sidor och man växlar mellan dem via knapparna på vänstersidan. Klicka på ett föremål för att köpa eller sälja det.

Det är så långt jag kommit 🙂

Katastrof!

Jag har lärt mig tre saker nu…

1. Säkerhetskopiera ofta

2. Om du trots allt inte har säkerhetskopierat och bara ska kasta en tom mapp, kasta rätt mapp.

3. Om du trots allt kastar fel mapp, kasta inte mappen med alla viktiga scripts.

 

picard-facepalm1

Utrustning

Att köpa utrustning till sin karaktär ser ut såhär…

Bruksföremål

Vapen

Övrigt

…dvs det fungerar, men är rörigt!

Innan jag går vidare och lägger till några nya funktioner så kommer jag att gå igenom programmet och rensa bort allt onödigt på skärmen och göra det mer intuitivt.

Oproduktiv vecka

Har varit dåligt med uppdateringar på sidan nu i veckan och tyvärr har jag inte någon ny version av programmet att lägga ut riktigt ännu. Det jag har gjort däremot är att ändra lite på sidans utseende och börjat lägga in lite länkar som kan vara av intresse om man pysslar med rollspel. Än så länge så är det bara länkar till butiker där man kan få tag i rollspel och till svenska tillverkare av rollspel, men jag sitter på mängder av länkar så mer är på gång.

Pathfinder Beginner Box

Det här är ett äldre inlägg från den 20/2 som jag skrev i en tidigare version av min blog.

PathfinderBeginnerBoxDetta är tänkt som en introduktion till spelet Pathfinder och innehåller bara en del av regelsystemet från Pathfinder Core Rulebook.

Boxen ger ett gott första intryck; själva lådan är både snygg och tillverkad i kraftig kartong som inte kommer ge vika i första taget. Inte heller blir man besviken när man öppnar boxen för den är fullmatad med godsaker.

Så vad finns då i boxen…

Hero’s Handbook (64 sidor)
Boken inleds med ett litet soloäventyr så att man får en känsla för hur regelsystemet fungerar. Därefter följer ett längre stycke som steg för steg beskriver hur man skapar en rollperson. Allt är väldigt tydligt och till och med de medföljande rollformulären är bokstavskodade så att man lätt ska kunna hitta det man söker. Det finns även beskrivet steg för steg hur man går upp i graderna med sin karaktär t.o.m level fem. Inbakat i detta finns även beskrivningar av  spells och feats.

Eftersom det här är en introduktion till Pathfinder så finns det en del begränsningar när det gäller val av ras (Human, dwarf, elf) och klass (Cleric, fighter, rogue, wizard).

Boken avslutas med en regelgenomgång, där allt är väldigt tydligt och pedagogiskt skrivet.

Game Master’s Guide (96 sidor)
Inleds med “Black Fang’s Dungeon”, ett introduktionsäventyr som är upplagt på ett sådant sätt att man lär sig reglerna vartefter man spelar. Det avslutas med några förslag på hur man kan utöka det hela med fortsatta äventyr.
En stor del av boken består sedan av råd och regler som riktar sig till spelledaren för att hjälpa till med att skapa och spelleda egna äventyr och kampanjer. Här finns även magiska föremål, monster och en kort introduktion till den lilla staden Sandpoint.

Transition Guide (16 sidor)
Ett kortare häfte som i stora drag beskriver hur reglerna kommer att förändras om man tar steget och skaffar den tjocka regelluntan till Pathfinder. Häftet innehåller även ett avsnitt om hur man konverterar ett gratisäventyr som finns på Paizos hemsida (Master of the fallen fortress) till reglerna i Beginner Box.

7 Röda täningar (d4, d6, d8, 2d10, d12, d20)

Ett 80-tal snygga pappfigurer i kraftig kartong. Det medföljer även 20 mindre och 2 större plastfötter att sätta dem i.

Fyra färdigskapade karaktärer.

Fyra tomma rollformulär.

En dubbelsidig flip-mat i kraftig kartong med plastbeläggning. På den ena sidan finns en förtryckt karta föreställande grottan i introduktionsäventyret och på den andra ett rutmönster. Fungerar jättebra tillsammans med whiteboardpennor.

Pathfinder Beginner Box är en riktigt bra produkt! Det enda jag kan sakna som skulle göra boxen perfekt är ett större äventyr som inte bara är ett grottröj. T.ex. lite äventyr kring en by eller en skog innan man ger sig ner i grottan.  Hur som helst så är det här en både snygg och bra produkt om man är sugen på att börja spela Pathfinder, men inte vill ta steget ut och köpa den tjocka regelboken.

Tillverkare: Paizo

Här är en presentation av boxen från Paizos hemsida

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén